Berga trädgårdsstad

I planområdets nordöstra del, innanför väg 113 och Harjagersvägen, ligger det som ska bli Berga trädgårdsstad, ett blandat bostadsområde med villor, radhus, kedjehus och flerfamiljshus.

Bostäderna ska vara av varierande karaktär och kvarteren ska knytas samman av bygator och torgliknande platsbildningar. Dessa ska fungera som naturliga träffpunkter för områdets invånare.

Området ska byggas ut i etapper och rymma cirka 250 bostäder. Service som till exempel förskola ska också ingå i exploateringen.

Berga trädgårdsstad ska ha en mer småskalig karaktär än övriga utbyggnadsområden i östra Eslöv. Bostadsbebyggelsen blir varierad och bygator håller ihop området. De gröna inslagen ska vara synliga genom hela området med ett större grönområde och dagvattendamm i väster och en grön bullerridå som avgränsar österut.

Marken i Berga trädgårdsstad består i dagsläget i huvudsak av uppvuxen äng och åker med samlingar av träd och öppna diken. Det ger goda förutsättningar att skapa en grön stadsdel med uppvuxen grönska, vilket blir en kvalitet för området.

Framtagande av strukturplan

Strukturplanen beskriver en attraktiv helhet för området och redovisar på ett övergripande sätt den tänkta fysiska strukturen för området.

Till skillnad från en detaljplan redovisar inte strukturplanen den exakta lokaliseringen för markanvändning och byggande. Strukturplanen ska utgå ifrån planeringsprinciperna och huvudstrukturerna i den fördjupade översiktsplanen för Östra Eslöv.

Strukturplanen ska ligga på en nivå mellan fördjupad översiktsplan och detaljplan.

Parallella uppdrag

Tre arkitektteam har fått i uppdrag att ta fram förslag för utvecklingen av Berga trädgårdsstad i samverkan med Eslövs kommun, något som kallas parallella uppdrag. De tre arkitektbyråerna är FOJAB arkitekter, Sydväst arkitektur och landskap samt White arkitekter.

Det parallella uppdraget går ut på att ta fram en strukturplan, ett slags helhetsplan, för utvecklingen av Berga trädgårdsstad som är en del i Östra Eslöv. De tre arkitektteamen ska oberoende av varandra ta fram varsin strukturplan utifrån sina egna metoder. Detta görs för att skapa flera olika alternativ och få en bättre bild av möjliga lösningar för utbyggnaden. Kommunen kan sen välja att gå vidare med ett av förslagen eller ta delar från flera av dem för vidareutveckling.